Dagboksskrivande

Hela december har jag skrivit mycket, ibland går jag in i mig själv och skriver och tecknar väldigt mycket. Jag har faktiskt fått ihop några väldigt beundransvärda dikter genom mina dagar. December har varit en väldigt känslofylld månad för mig och många känslor har funnits hos mig men jag har kommit att lära mig en ny känsla. Jag är väldigt förvånad över mig själv men samtidigt stolt och kanske en aning rädd. Mina känslor är som en vågskål, ibland tippar den över till tankar och funderingar som är väldigt omogna. Blir jag sårad eller kränkt reagerar jag och det har ofta skett genom en dramatisk handling men på äldre dar så lutar det åt andra hållet. En dramatisk handling i all ära men hämnden är ljuv och som man bäddar får man ligga. Jag är tyvärr en långsint person, jag lider av det ibland men jag glömmer aldrig en känsla vilket jag uppskattar hos mig själv. Jag brukar tänka att om någon människa som med vilja och med en bakomliggande tanke handlar på ett sätt för att åstadkomma någon annan smärta slår det tillbaka på personen. En person med samvete och som har en gnutta moral och ryggrad i kroppen handlar inte så att en person känner sig sårad. Att göra någon sårad, kränkt ledsen etc medvetet gör mig riktigt förbannad och det handlar inte bara om att någon ska ge mig dessa känslor utan det räcker gott och väl för mig att vara en tredje part och se en sådan handling göras. Jag får fram en sida hos mig som jag beundrar men nog behöver fila lite på. Min summa av denna kardemumma är att du gör inte illa mig ostraffat men jag har kommit till den insikten att verkligheten kommer ikapp dig.

Min sista Söndag detta år läggs tryggt bland mina minnen.
/ Amica



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0