Dagarna flyter som samman

Det är ju helt otroligt att jag överlever här egentligen. Inget internet hemma, vilken strand ska jag ligga på, måste jag ta en taxi idag eller orkar jag ta den lokala bussen till nya äventyr. Okej jag ska inte säga att mitt liv är besvärligt eller att jag lider men jag börjar känna ett starkt sug efter att kunna dricka kallt vatten ur kranen, jag vill kunna sova vid 05:00 och inte höra böneutrop, jag vill inte vara osäker på hur mycket dömd jag blir för att jag bär shorts i stan och framför allt jag vill Jag levde lite vilt igår kväll jag gick från min torra cider till rött vin. Jag kände mig lite wild and crazy. Detta höll i sig hela natten lång och kl 07:00 tog jag tag i mitt begär. Jag gick till marknaden, bestämd om att jag skulle köpa den förbannade tonfisken jag velat laga sen jag kom hit (allt har sin process) och även ge mig på att göra en härlig chutney och potatis. Välbestämt jag tog med mig en summa jag fann rimlig. Hittade min ingerfära, chilli och vitlök. Högg tag i en fisk försäljare som inte såg allt för hemlös eller stenad ut. Han visste vad jag skulle ha, som om det stod skrivet i pannan på mig. Vi började vårt samtal genom att jag pekade och han sa 5000tsh. Shit tänker jag. Den stora biten? 12000 säger han 10000 säger jag och han är nöjd och jag är förvånad över att få 3kg färsk tonfisk för 46kr. Nu har marineringen påbörjats. Den kommer avnjutas ikväll tillsammans med antingen bedårande Adam eller tillsammans med its complicated. Jag har tagit farväl av Ellie idag, det är en grå dag idag egentligen. Hon gav mig en julkalender och en juldekoration. Hur söt är inte min naiva lilla 18åring. Kommer sakna henne. Har inhandlat lite kort till mina kära morföräldrar. Jag måste se till att få dem postade också, eller ta med mig dem hem och ge dem personligen. Har även hittat en liten shop som gör egen kropps scrub, massage oljer etc etc så det blir nog en runda där innan jag far hem. Jag hoppas arlanda har funnit någon form av balans innan jag ska landa men kvicka Sverige ordnar nog det. Som ni hör lever jag i en bubbla som består av sarkasm, Lily Allen, åtrå, alkohol, intellektuella berg-och-dal-banor och saknad ett icke slemmigt leende.



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0