Till att börja med, usch vilken känsla det är. Det är en av de känslorna som jag verkligen inte gillar att ha i kroppen, den påverkar mig så illa på alla plan. När jag kände mig som mest sviken var när jag i all stress gav mitt förtroende till en person och hade tillit till hans ord blev sviken. Lurad på konfetten! Att känna att orden som sades inte hade en djupare mening eller innebörd får mig att känna mig så sviken känslomässigt att jag blir osäker på mig själv som person för en kort sekund. Det är få som får mig att känna mig sviken och jag tror jag har så pass fina vänner så de vet om att det finns en viss respekt om det finns vänskap. Sviken kan jag även känna mig när personer i min omgivining lovat mig något men sedan står jag där solo och något görs det inte heller. Men den personen som har sviktigt mig har fortsatt att lura mig och slänga lögner i mitt ansikte och jag av alla människor har varit godtrogen.