Lill-Lördag

Hösten är ju här, garanterat! Alla träden har olika färger på sig och luften är klar och kylig men än så länge så känner jag att "detta kan jag leva med", får se sen i slutet av Oktober då det är mörkare ute än inne. ¨

Ikväll gäller det att ta sig ner på stan med Sofia och några andra socionomer för att kolla på bio. Det blir "Sommaren med Göran". Har velat se den hela somaren men tar tag i det först nu. Det kan bli en mysig kväll och tanken på att gå ut och dansa efteråt skulle kanske inte vara helt fel. Ledigheten från skolan gör att frihetens vägar vidgas och blir lite för stora ibland kanske. Ramar och riktlinjer kanske jag borde ha istället.
 



Safia Benaoudas x2

Jag får en from av klump i halsen när jag läser sida från sida i olika tidningar om min gamla klasskompis som nu för andra gången har tillfånga tagits och blivit fängslad. Misstänkt för att vara terrorist eller i sällskap med en, jag har inte läst på dels för att jag är rädd för att veta för mycket. Jag är en aning skärrad och splittrad, det är obehagligt att veta att ens klasskompis som jag spenderat tid med och lärt känna till viss del har blivit torterad om och om igen. Att aftonbladet ringer klasskompisar som gått med henne för att få veta mer om henne som person vet jag inte det känns relevant i detta läge.
Det kommer bli intressant dock att följa huruvida Sveriges makt kommer att agera denna gång. Jag måste då även känna att världen kan ha tvivel till situationen men ändå är ingen värd att torteras och vara fängslad med sin två åriga son. Religion och politik kommer leda till många heta debatter och leda till olika sorters konflikter.

Sätter en fet parantes kring virus och bakterier...

Sjuk som jag är så tillbringar jag mina dagar framför tv:n och även sängen då det blir förmycket av allt tv tittande. Jag håller ett stadigt tag om min omvärld då pojkvännen får berätta allt som sker bakom(framför) min skyddande mur (dörren). Jag brottas med hostan som nu under två dagar har fått mig att bryta ihop då träningsvärken tagit över större delar av magmusklerna. Febern hjälper mig att behålla lugnet och att göra mig svag, ytterst tacksam för det.

Saker som förgyller min tillvaro i denna borg är att den 18/9 är det galapremiär för Coco avant Chanel, filmen som kommer sätta mitt liv i färg. Filmen kommer att inhandlas och bevaras för alltid med en sidenrosett i kanten. Den måste vara bra, den måste helt enkelt bara det.

RSS 2.0