Sista påsken på ett tag...

En något friskare tjej drar sig i sängen och samlar energi för att orka med dagens ätande med släkten. Jag inser att jag måste ta tag i mitt yttre. Det blir ingen lätt match men jag ska klara det.
 
Igår kväll pratade jag med en kompis någon timme och det verkar som om jag kommer lämna landet igen men denna gången utan retur biljett. Flyger antagligen till Japan först eller så börjar jag i Sydamerika. Jag hoppas dock jag gör klart min masterexamen innan jag glider iväg. Jag är så himla less på Sveriges rutiner, ramar och normer. Jag är livrädd för att bli formad till en person jag idag inte vill vara. Bli inte en "sådan då?" De är svårt att inte falla dit när man ser det överallt. 8-17 arbete, se en charterresa som något givande, parmiddagar som är planerade, diskutera huruvida aktierna/fonderna/sparpengarna ska placeras under middagen, tvätta/städa och "stor handla" varje söndag. Jag kriverar, får reflux och ryser på tanken. Jag vet hur jag vill leva mitt liv och fånga dagen så jag mår bra. 

Slår barn öppet. Va är det som händer i Sverige

Riktigt förbannad är jag. Blev så arg idag på väg hem från jobbet att jag har fått årets huvudvärk. Står och väntar på pendeltåget och hör att ett barn skriker. Jag tittar runt och ser att ett barn med en förälder står och bråkar dividerar om barnvagnen. Barnet ville nog sitta i den men det ville inte föräldern. Jag står och kikar på deras lilla situation. Från ingen stans tar föräldern tag i sitt barn och ger den en jävla örfil. Jag som redan var på pissigt humör går fram till föräldern och frågar vad som försiggår. "skit du i de" får jag till svar. Jag kläcker ur mig nått mesigt "du vet att vi inte får slå barn eller någon annan människa?" "har du problem, sköt ditt" får jag till svar. Då säger "Nu får de räcka, ser du inte vad du gör mot barnet.. han blir ju rädd för dig!" INGEN annan i min omgivning reagerar. Ungen skriker som om de inte finns en morgon dag och tårarna rinner för kinderna. Jag  känner mig helt hjälplös tills föräldern trycker ner ungen i vagnen och verkligen slänger in en sak i ungens ansikte. Då kliver en annan in i vår så kallade situation. Han styrde upp det hela och jag vet inte vad som skedde riktigt men jag gick undan lite. Föräldern verkar ge en lapp till mannen som räddat mig från denna hemska situation. Jag hoppas bara att föräldern inte gör om det och får hjälp för sina problem. 

En sån där vanlig måndag.

Har verkligen inte gjort det jag bör nu på morgonen. Har myst kvar i sängen och bara glott på hantlarna och joggingskorna. Jag vägrar helt enkelt. För er information så hade jag mitt första migrän anfall i helgen. Hela lördagskvällen va ett ända kaos. Absolut bland det värsta jag varit med om, aldrig mer fy å fy. Idag mår jag toppen. Hade det varit föreläsningar idag hade jag skolkat så det dånar om det. 4 dagars arbetsvecka... vi kör på den positiva andan. 

RSS 2.0