Då har jag känt mig sviken!

Till att börja med, usch vilken känsla det är. Det är en av de känslorna som jag verkligen inte gillar att ha i kroppen, den påverkar mig så illa på alla plan. När jag kände mig som mest sviken var när jag i all stress gav mitt förtroende till en person och hade tillit till hans ord blev sviken. Lurad på konfetten! Att känna att orden som sades inte hade en djupare mening eller innebörd får mig att känna mig så sviken känslomässigt att jag blir osäker på mig själv som person för en kort sekund. Det är få som får mig att känna mig sviken och jag tror jag har så pass fina vänner så de vet om att det finns en viss respekt om det finns vänskap. Sviken kan jag även känna mig när personer i min omgivining lovat mig något men sedan står jag där solo och något görs det inte heller. Men den personen som har sviktigt mig har fortsatt att lura mig och slänga lögner i mitt ansikte och jag av alla människor har varit godtrogen.

Detta får mig att gråta!

Jag älskar att gråta, att låta tårarna rinna ner för kinden och bara släppa allt och låta sig känna sig ledsen och vara ledsen. Jag gråter ganska ofta skulle jag våga påstå. Jag kan gråta till en film, om mina hormoner är har disco eller så kan jag gråta för att jag är frustrerad över att jag inte får ordning på det jag vill få ordning på. När jag inte hänger med mitt humör så brukar jag kunna gråta. Jag vill gråta själv, helt inte med någon för att jag oftat alltid är helt uttömd på energi och somnar. Jag gråter när jag blir riktigt förbannad men de blir först efter uppståndelsen. Jag brukar känna att när man väl har gråtit över något eller någon en gång kan man sedan börja bearbeta det. Gråter man inte och ändå är ledsen trycker kroppen undan det för en själv för att det är för svårt just i studen att kunna arbeta med händelsen. Att gråta är lika naturligt som att andas för mig och skäms inte för det.

Det här får mig att må bättre!

Det som får mig att må bättre är att jag har makten och friheten att kunna styra över mitt eget liv. Mitt liv och mina möjligheter får mig att må bättre de dagar de är mindre ljust. När jag får vara med de personer som ligger mig nära hjärtat mår jag bättre. När jag har ordnat en egen myskväll med me myself and I och bara får gosa ner mig i soffan med min filt, mina ljus och min film då mår jag bättre. När jag får sjunga i duschen, när det plötsligt händer något som ex när jag och min soulie kom underfund med att vi har samma skostorlek. Det är så mycket som får mig att må bättre just för en stund men i grund och botten så handlar det om att få en tankeställare eller en person som visar mig hur bra jag har det. Utan min älskade Marie, min pusselbit Ida och älskade pojkvän Robin så skulle livet inte ha samma charm.

RSS 2.0